Google Adsense

tisdag 30 september 2008

Topplistan Populärmusik v 40

Rösta genom att skriva i kommentarer. Ni röstar på de 3 bästa låtarna ur veckans lista, vilken av bubblarna ni tycker är bäst och om ni önskar ha med 1 eller 2 låtar som inte finns med.


Kom med förslag till nya låtar (till nästa veckas lista) samtidigt som ni röstar! Vi har fått in en del förslag på låtar, vilket har varit kul, men vissa måste tyvärr vara lite nyare. Det är ju trots allt en populärmusikslista!

  1. (4) Shamon Tainer - Jag skriver en låt om dig
  2. (6) Kleerup/Titiyo - Longing For Lullabies
  3. (1) Coldplay - Viva La Vida
  4. (10) Kings Of Leon - Sex On Fire
  5. (5) Swingfly - Singing That Melody
  6. (9) The Script - We Cry
  7. (B) Mariah Carey - I'll Be Lovin' U Long Time
  8. (3) Lasse & Timo - Kom Kampsång (livevideo)
  9. (B) Pink - So What
  10. (B) Amanda Jenssen - For The Sun

BUBBLARE


The Killers - Human
The Coral - Being Somebody Else
Lazee feat. Neverstore - Hold On

måndag 29 september 2008

Censur

Att man censurerar texter är inte helt ovanligt. Det finns många texter som blir censurerade i musikvideos så att de ska kunna sändas på MTV. Jag förstår tanken, den är fin, att hålla svordomar borta ifrån barnen, den yngre publiken. Det är nog många unga människor som tittar på MTV. Jag skulle tro att det är deras största målgrupp med tanke på all mobil(skit)reklam som kommer upp där. Jamba osv, det är riktigt, riktigt illa och tråkigt. De blåser ungarna på pengar.
Tillbaka till censuren. Varför censurerar man texterna egentligen? Som jag sa, tanken är fin men är den effektiv? Om ordet förändras ifrån "fuck" till "fcka" så vad spelar det för roll? De kommer inte kunna utradera svordomarna här i världen direkt. Texten förstörs av en censur tycker jag. Särskilt när de censurerade "trigger" i en Korn låt. Man blir ju snarare nyfiken när man inte hör vad ordet är. Eller är det de att de tror att ungarna kan bli mer våldsamma om man har svordomar i en låt? (Se tidigare inlägg om våldsam musik)


Censurerad

MUSIK FRÅN SKÅNE

God kväll underbara läsare :D här är en låt med en kille som heter Behrang Miri, 24, Lundakillen från Iran. Men som nu är bosatt i Malmö. 2008 är Behrang Miri affischnamn för MKB, Räddningstjänsten och tidningen City. Han inviger Rosengårdsdagen och allsång i Pildammsparken. Han debatterar mångfald med Lundabiskopen Antje Jackelén och Malmös finanskommunalråd Ilmar Reepalu. Han undervisar på flera Malmöskolor. Han är en av kandidaterna när Kvällspostenläsarna röstar fram årets Filur och får priset Årets glädjespridare av Malmö stad. Till hösten spela han en av de stora rollerna i föreställningen Zlatans leende på Malmö stadsteater och släpper sitt debutalbum. Dessutom fortsätter han sitt ideella arbete som koordinator i föreningen Rörelsen Gatans Röst och Ansikte, RGRA. I november blir han pappa för första gången. (Grattis till honom)! Han verkar som en skön snubbe med många bollar i luften. Jag tycker hans musik är skön, en blandning mellan svenskt och utlänskt, så jag ska låta den tala för sig själv. Ha de super, Take care!


Behrang Miri - Amout Aleyk (Kvinnorna i mitt liv)

Frida Sundemo

Frida är en 22-årig tjej som bor i Göteborg och studerar till läkare. Hon har alltid älskat sjunga och skapa egna låtar. Men efter att som liten lärt sig att spela piano och valthorn lärde hon sig på gymnasiet att spela gitarr och det var först då som hon kände att hon började hitta sitt ”sound”.

Sedan 1,5 år tillbaka har hon börjat producera sin musik hemma i sin lilla studio i hennes sovrum men eftersom hennes studier tar mycket tid är det mest på somrarna hon kan ägna all tid åt musiken. Hon har mindre akustiska spelningar då och då under terminerna. Hon tycker det är skönt att kunna gå in i musiken och koppla bort studier och omvärlden.

Frida som står utan skivkontrakt har gjort en spelning på tv4 i nyhetsmorgon.


Fridas senaste låt heter Ready, Steady, Go och finns att lyssna på här.

På AllEars har hon verkligen lyckats bra där hon fått flera fina recensioner bl.a. denna.

Här har ni länkar till denna duktiga artist:

All Ears
My Space
The SixtyOne

söndag 28 september 2008

Alex

Är en stockholmare som heter Tony Alexander och är 23 år. Han har sedan 7 års ålder jobbat med musik och håller just nu på att jobba med sitt nya album. Alex släpper sina skivor på egen label och trivs bra med detta då han inte har några planer på att bli signad av ett större skivbolag. Tony studerar ekonomi när han inte jobbar med sin musik och han jobbar med ett eget företag där han bl a startat upp en tv kanal för Uppsala.

Alex har inte så många svenska fans utan majoriteten av hans fans finns i utlandet däribland Usa, Frankrike och öststaterna. Han är mest marknadsförd i utlandet och där spelas hans musikvideor på bl a Kanadas musikkanal BPM TV. Han har även uppträtt på NRJ In The Park och varit förband till artister som Latin Kings, Dhani, Snook, Tess & Melody Club.

”Past, present & future” som hans tidigare skiva från 2006 heter innehåller klassisk eurodance från 90 talet. Den nya skivan kommer heta ”Self Control” och kommer släppas i december 2008 och den kommer innehålla både modern house och klassisk eurodance + dub roots.

På den nya skivan kommer Marwa Chebil och Mikael Säfvestad, båda kända från Idol, att medverka. Skivan kommer att finnas till försäljning som digitalt på de flesta nätbutiker (I-Tunes, Msn music, cdon.com mm.) och som fysisk cd-skiva man hittar på den officiella hemsidan.

Här ska ni få ett smakprov från det kommande albumet med låten Quench My Desire som handlar om människors svaghet för begär, missbruk och lust. Det är en bra låt med riktigt skönt sound där jag tycker att man tydligt hör Alex och hans stil med influenser från house och eurodance. Omslaget till låten ser ni till höger ->

Här kan ni även få höra I’m Burning som jag också tycker är en bra låt med det där härliga beatet.

Efter att albumet släppts så ska han åka på en mindre turné där det inte är några datum inbokade men de flesta spelningarna kommer hållas i Stockholm. Fram tills detta får ni hålla till på dessa länkar:

Officiella Hemsidan
My Space
Låtar på Youtube:
I’m Gonna Make You Mine
Don’t Need Your Love

Proggblog 2 - Recensioner I

Jepp, bättre sen än aldrig (ja det är ju fortfarande söndag) så kommer nu min andra proggresiva rock/metalinlägg. Denna gång hade jag tänkt att recensera 3 st skivor som släppts detta år, två vanliga skivor och en greatest hits. Som vanligt med recensioner så är det åsikter som gäller. Åsikter kan man hålla med eller inte. Det går givetvist jättebra att kommentera era åsikter om en recension, men håll det inom trevlighetens ramar så det inte går överstyr!

1. Ayreon - 01011001

Herr Arjen Lucassen har åter igen spikat ihop en solid platta i sin fortsatta saga om jordens undergång 2086. Denna gång ligger focuset kring "karaktären" Forever of the Stars, gestaltad utav ett antal sångare (bland annat Daniel Gildenlöw från Pain of Salvation, Tom S. Englund från Evergrey och Floor Jansen från After Forever), och hur man skall försöka undvika jordens undergång. Lucassen vet verkligen hur man gör en episk story via sång och musik, den saken skall man ha klart för sig. Speciellt med tanke på att konceptet fungerar på flertalet plattor!

Det är en ganska stor variation utav genren vi bemöts utav under skivans gång. Inledande Age of Shadows på skiva ett (jepp det är två skivor denna gång) är en ganska rak metallåt, likaså tredje spåret Liquid Eternity (vilket är mina favoritspår från skivan). Avslutande låten på första skivan Web of Lies är en fin liten ballad med gitarr och violin. Andra skivan är även den mycket varierande, där E=Mc2 (jepp lite matematik) står som det starkaste spåret i min mening.

Ayreon lyckas åter igen med en stor variation utav sångare och musikstilar prestera en intressant skiva som tål flera genomspelningar för att storyn skall sätta sig. Man ställer sig genast frågan om detta är slutet för sagan, eller finns det mer att berätta? Den frågan kan enbart herr Lucassen besvara på själv. Härnäst verkar ett nytt projekt vara på g!

Betyg: 4/5
Bästa spår: Age of Shadows

2. King's X - XV

Ty Tabor och grabbarna i King's X anser jag vara mycket intressanta. Sedan slutet av 80-talet har de levererat ett tiotal skivor som alla i första genomspelningen kan låta ganska snarlika. Men snart inser man ett djup och unikhet som varje skiva har, och vilka olika genrer som blandas. Allt från pop, rock, funk, grunge och soul i en enda stor kompot, som fungerar alldeles utmärkt!

Den nyaste skivan XV känns precis som tidigare skivor. Första genomspelningen ger ett ganska "okej" intryck, där inget spår riktigt sticker ut. Ger man den en till spelning relativt omgående så börjar man dock få en klarare bild utav låtarnarnas unikhet. Inledande Prey, och andra spår som Broke, I Just Want To Live och Go Tell Somebody är bara några exempel på varför King's X är bland de roligaste banden att lyssna på, de vet hur man överraskar!

Betyg: 4/5
Bästa spår: Go Tell Somebody

3. Dream Theater - Greatest Hit [...and 21 other pretty cool songs]

Att recensera en greatest hits skiva är svårt, speciellt med ett band som Dream Theater. Man kan inte komma undan med att Pull Me Under är den enda låten som spelats någolunda frekvent på MTV eller radio när det begav sig runt 1992-93. Bandet har försökt flertalet gånger att göra likande succé med andra singlar, tex Lie, Hollow Years eller senaste Constant Motion och Forsaken, utan någon riktig framgång.

Bandet har en låtskatt som man ej kan underskatta. Frågan är dock om det på denna skiva kommer till sin rätt med låtvalet, som allas våran trummgud (nej då inga värderingar här) Mike Portnoy står bakom. Jag är själv lite skeptisk till låtvalet. Visserligen får man en ganska varierad inblick i gruppens karriär iom konceptet Light/Dark side, där hårdare/lugnare låtar får en varsin skiva att fylla.

Dock så känns låtvalet i sig lite sparsmakat, vilket jag då självklart förstår eftersom de låtar jag själv velat se där (The Glass Prison, Honor Thy Father, A Change of Seasons, Octavarium, Panic Attack etc) skulle vara för långa, eller editeras till förbannelse (vilket Home råkat ut för). Det finns givetvist en hel del guldkorn, såsom Endless Sacrifce, The Root of All Evil och The Spirit Carries On.

Sen får man ju alltid ställa sig en frågeställare kring om det är värt att införskaffa skivan, speciellt om man äger hela diskografin. Detta anser jag själv vara onödigt, de tre remixar och bonuslåten To Live Forever låter visserligen riktigt bra, men motiverar icke ett köp. Sedan är låtlistan till en viss besvikelse för min del.

Betyg: 2/5
Bästa Låt: Pull Me Under (;)

Ja det var en ganska snabb ihopskriven liten blogg. Får se till att skriva lite mer utförligare och planera bättre till nästa gång, vilket borde bli på onsdag. Kanske blir det en krönika, en artistpresentation, eller en recension utav Dream Theaters nyaste DVD Chaos In Motion!

Rock on!

lördag 27 september 2008

BassCreatix

Per Nord bor i Borås och går under alias BassCreatix. Han har haft ett stort intresse för att göra musik så länge han minns men haft väldigt svårt att komma igång med det. Han började som så många när han var yngre med att leka i programmet E-Jay för att många år senare hitta en video med hur man kom igång med att göra musik i Fruity Loops. Han köpte programmet, lärde sig mer genom videos på youtube och började komma igång. Efter ett tag fick han fram hela låtar, har lärt sig mer och mer och nu tycker han att det låter rätt hyfsat. Han anser att han har mycket kvar att lära men även att han lärt sig en hel del.

Han brukar sitta så mycket han kan med musiken men då han jobbar och har en del annat för sig blir det någon timme per dag och ibland hela dagar. Just nu jobbar han på en del nya projekt och en del edit av sina gamla låtar. Han har inget skivkontrakt och spelningar är det tyvärr dåligt med.

Vi har äran att låta er läsare få ta del av hans senaste edit av hans låt ”The Melody” som han ännu inte gett ut.

Länkar:

My Space

fredag 26 september 2008

Topplistan Klubbmusik v 39

Då var det fredag igen och en ny topplista.

De största förändringarna var Deadmau5 och DJ Satomi som tappade och ligger nu på plats 18 & 19. Eastclubbers och Cosmic Gate är de två artister som avancerat mest. Finns på 3:e och 2:a plats.

Rösta genom att skriva i kommentarer.

Ni röstar på de 3 bästa låtarna ur veckans lista, vilken av bubblarna ni tycker är bäst och om ni önskar ha med 1 eller 2 låtar som inte finns med. (Läs följande inlägg ang. röstningen)


1. (1) Guru Josh Project - Infinity 2008 (Klaas Vocal Edit)
2. (15) Cosmic Gate - Exploration Of Space
3. (16) Eastclubbers - More More More
4. (3) Megastylez - Jump With Me (Radio Cut)
5. (6) Timbaland - The Way I Are (Stian K & DJ Excellence Remix)
6. (8) Tuneboy - I Will Growl (Radio Edit)
7. (Ny) Jeckyll & Hyde - Time Flies
8. (2) Noemi - Y.O.U.
9. (5) Jurgen Vries - The Theme
10. (9) Baracuda - Ass Up (Ic3m4n Remix Edit)
11. (10) Interactive - Dildo 2008 (Picco And Jenso Remix)
12. (11) Loituma - Ievas Polka (Basshunter Remix)
13. (12) Bangbros - Yeah Yeah (Rock It Mix Edit)
14. (20) DJ Scot Project - O (Overdrive)
15. (Ny) Cueboy vs Club Rockerz - What The Fuck Is Jumpstyle (Nox Rmx Edit)
16. (Ny) Bulldozer - Can U Feel The Vibe (Manox Remix)
17. (Ny) Piyasiri feat Raze - Put Your Hands Up (Asian Monkey Remix)
18. (4) Deadmau5 - Faxing Berlin
19. (7) DJ Satomi - Waves (Dj Stepho Lala Tune up)
20. (13) Paffendorf - La La La Girl


BUBBLARE


Hypetraxx - The Darkside
Darude - Feel The Beat
Rollergirl - Dear Jessie
Baracuda - I Leave The World Today (Special D Rmx)
Brooklyn Bounce - Bass, Beats & Melody

torsdag 25 september 2008

JÄVLARANAMMA

Är ett band från Göteborg. 5 st goa gubbar som heter Stellan Carlsson, Tom Glasberg, Carl Krysell, Staffan Lindahl & Jörgen Schelander. Gruppen har gjort en härlig samling med bra låtar..

Bl a. Äntligen Måndag, Säkert Som Amen, Dom Är Ledsna, Pickadulverman


Foto: Lari Kovanen

De kommer till Trädgår'n i Göteborg den 8:e november, då kommer en biljett kosta 195 kr+adm. avgift och kan köpas hos ticnet.


Länkar till gruppen.

www.javlaranamma.nu
My Space

Proggblog 1 - Vad är proggesiv musik & lite historik

Var hälsad!

Det är på tiden att denna blogg får lite andra infallsvinklar från en genre som alltid ligger och bubblar under ytan i den musikaliska världen, nämligen den progressiva. Idag är den progressiva musiken extremt svårdefinierad, där band som Muse och Coldplay klassas som progressiva. Räcker det med att spela ett par avancerade tacktarter eller sjunga om filosofiska aspekter för att klassas som progressiv?

Den progressiva musiken växte fram i det hav av genrer som bemötte musiklyssnarna i slutet utav 60-talet. Närmaste grannen är den psykadeliska rocken, där kända artister som Pink Floyd, Cream och Jimi Hendrix ses som de stora förebilderna. Bland de första progressiva banden märks The Moody Blues och The Nice.

Den progressiva rocken har alltid haft som strävan att ta det rent tekniska spelandet utav intstrument ett steg längre, där låtarna blir mer komplexa i sin struktur. Till det hör även att skriva filosofiska eller fantasybaserade texter. Termer som konceptalbum, art rock och "episkt" är vanligt förekommande inom genren.

Även om det fanns många progressiva band i slutet av 60/början av 70-talet så var det vissa som klassades som banbrytande eller pinonjärer. Dessa är tex Yes, Genesis, King Crimson, Jethro Tull och Emerson, Lake & Palmer. Alla dessa band har bidragit till att den progressiva genren var en av de mest populära under 70-talets första hälft.

Sedan kom punken, och progressiv rock var något förlegat, ja man kallade det för dinosaurie-rock. Det var inte inne med 20-minuter långa och "sega" låtar längre.

Under början av 80-talet började en ny våg utav progressiv musik att växa fram, den sk neo-progressiva genren, en subgenre. Låtarna var oftast kortare än på 70-talet och mer pop-orienterade, men gav nytt blod till en tidigare klassad död genre. Exempel på dessa band är Marillion, Arena och Pendragon.

En annan subgenre som började växa fram under 80-talet var den progressiva metalen. Ganska snarlik den progressiva rocken, dock med ett hårdare sound. Man brukar kalla det för "thinking mans metal". Pionjärer inom denna genre är bla Queensryche, Fates Warning och Dream Theater.

Även tidigare nedlaggda band som Yes och Genesis väcktes till liv under 80-talet, med ett mer pop-orienterat sound. Yes fick en riktig hit med "Owner of a Lonely Heart" och Genesis fick mycket spelrum på radio med låtar som "Mama" och "Turn it on again".

Idag är den progressiva genren enormt stor, med en mängder subgenres och så mycket band att man lätt tappar räkningen. I överlag har den progressiva genren en kvalite som undertecknat själv ej funnit i andra genren, jag har svårt att finna ett band inom denna genre som jag klassar som "dålig".

I kommande bloggar skall jag mer utförligt beskriva vissa subgenres, bandpresentationer, skriva recensioner, tipsa om kommande skivor, ta upp vissa aspekter i genren och försöka göra lite spännande topplistor.
Nästa krönika kommer antagligen på söndag kväll!

Rock on!

DO U WANNA DANCE WITH THE DEVIL?

Haii, hoppas er dag har varit lika solig och fin som min!

Ikväll är de konsert med Immortal Technique i Lund. Jag vill så gärna dit. Första gången jag hörde Immortal Technique (som egentligen heter Felipe Coronel) var för ungefär sådär ett år sen. Låten jag fick höra var Dance with the devil, många relaterar till den låten när de pratar om Immortal just för att den är riktigt grym och texten är sjuk, tårarna va nära på att falla då jag hörde den förförsta gången och jag fick gåshud längs ryggraden. Att allt han sa var true story, det är sickt! Har du hört den vet du vad jag prata om. Han är ett geni när de gäller hans texter, enligt mig. Jag blev klart fast och sen dess har han spelats i mina hörlurar på maxad volym.

Släppta album:

Jag tänkte lägga upp en låt, men har så svårt att bestämma mig för vilken eftersom jag har flera favoriter. Men I've reath a decision och det blev:


Immortal Technique - You Never Know

"Hold the person that you love closely if they're next to you. The one you love, not the person that'll simply have sex with you. Appreciate them to the fullest extent, and then beyond 'Cause you never really know what you got, until it's gone"

Yes, now I have to run, see ya!

Munkie

En 16 åring som heter Linus Karlsson står bakom artistnamnet Munkie. Han bor i Kalmar och har gjort musik sedan 4 år tillbaka då han så smått började med programmet E-Jay. Efter en stund insåg han att programmet inte var något för honom, han ville göra egna ljud, så han hittade FL Studio 4 som han jobbat med fram tills november förra året då han hittat och blivit kär i programmet Reason.

Något skivkontrakt har han inte ännu men hans två låtar The Melody & Always håller på att släppas på skivbolag. Några spelningar har det inte blivit än då han fortfarande är väldigt ung.

Framtid inom musiken tycker jag verkligen att han har då jag gillar det jag hör.

Länkar:

My Space
All Ears

tisdag 23 september 2008

Musik som upprör

Musik verkar uppröra en hel del människor här i världen till det negativa. De är rädda för musik och vad "den kan göra". Kan musik göra någonting? Kan musik påverka personer? Ja, såklart musik kan påverka personer. Man blir påverkad av alla intryck här i världen men musiken är inget som avgör en handling. En människa som kan skilja på rätt och fel kan låta sina fantasier löpa fritt men en människa som inte kan det förverkligar dem.

Musik har alltid upprört människor. Musik och musiker. Elvis, Beatles, Black Sabbath, Led Zeppelin, Kiss, Iron Maiden, Ozzy Osbourne, Marilyn Manson är bara några att tala om.

1999 och under 2000talet har Marilyn Manson fått tagit emot kritik för dödsskjutningen på Columbine. Folket ansåg att det var bl.a hans fel som hade påverkat ungdomarna med sina låttexter. Manson sa något väldigt smart då när Michael Moore frågar i Bowling for Columbine vad Manson skulle säga till dessa två ungdomar och Manson svarar med "Jag skulle inte säga någonting. Jag skulle lyssna på vad de har att säga för det verkar ingen ha gjort."

När jag gick på mellanstadiet fick inte jag spela The number of the beast i skolan av Iron Maiden. För att de sjung "666, the number of the beast." då bytte jag låt till Running Free, den fick jag heller inte spela för de sjunger "Pulled her up with a bottles top". Då bytte jag band och tog med mig Sabbath bloody sabbath med Black Sabbath, fick jag heller inte spela för de sjöng "God knows as your dog knows. God blast all of you. Sabbath bloody sabbath, nothing more to do. Living just for dying, dying just for you." Fick jag heller inte spela. Däremot så gick det bra med all RN'B och hiphop och sådant. Nellys "It's getting hot in here, so take of all your clothes" gick skitbra. Inga problem. Så det handlar egentligen inte om själva texten utan om musikstilen. Rockmusik och metal är de hårdaste musikstilarna man kan tänka sig och då verkar folk automatiskt bli rädda för den musiken för den är annorlunda med ibland ockulta symboler.
En del band som inte har någonting med ockulta fenomen att göra får ändå stämpeln av att vara ockulta. Sett en reporter prata om bandet Korn och säga "Your music were very aggressive, almost satanic". Hon antog att om man spelar hård musik så handlar det om djävulen och allt som hör där till. Det retar mig eftersom de inte vet, därför de inte vill veta. De vill bara peka fingret och skylla om något händer. Det är lätt att skylla på ett band med texter när man borde tänka "Gjorde JAG något fel?" om något händer. Det låter som en hemsk verklighet men Ozzy har blivit åtalad för att uppmana till självmord, varför tänkte inte omgivningen till de som tog livet av oss "Vad kunde vi ha gjort för att förhindrat detta?" istället för "De lyssnade på Ozzy Osbourne, det är hans fel." Jag lyssnar på Ozzy Osbourne, jag lever.

Ska därför posta en låt som upprör, som inte är satanisk på något vis och samtidigt väldigt bra.

HIPHOP-STJÄRNOR TILL SVERIGE INOM KORT

Wazup?! Tänkte tipsa lite om något jag läste på aftonbladest hemsida för en stund sen...
"Rock The Bells" är en turné som snart kommer till Sverige. Med på turnén medföljer hiphop stjärnor såsom Na$, Mos Def, De La Soul, Scratch och Supernatural. De har redan turnérat runder i USA och den 4 november uppträder de på Annexets scenen i Stockholm. Biljetterna släpps den 26 september (nu på fredag).

Jag hade mer än gärna åkt upp och tittat på dom, men sorgligt nog går inte de eftersom konserten hålls en tisdag. I Have to work =/ life is life, right?
Aight, men du får ha de supernice!

Lars Eriksson

Lars är 28 år och har en talang, talang för musik. Just nu kan vi se på Idol i tv4 och där se denna duktige artist. Eftersom han är med i Idol så förstår man ju att han inte har något skivkontrakt men han gör inte heller några spelningar just nu. Kanske vill det bli en del efter programmet.

Han lägger inte ner så mycket tid på musiken utan det går i perioder. Men alla intryck han får dygnet runt går in i musiken. Detta är något vi kanske märker av då han kanske lägger upp en ny låt på sin Myspace sida om några veckor. Under tiden får vi hoppas han går långt i Idol 2008.



Vilka bra omdömen han får här! Är duktig och får beröm för det.

Lycka till!!

Länkar:

My Space
Klipp från You Tube

Ny skribent

Som ny skribent här på musiktoppen ska jag försöka dela med mig av det jag gillar, konsertupplevelser, låtar mm, men även lite konsertkort. Jag lyssnar på det mesta, men just nu är det Coldplay och Mando Diao som spelas mest. Jag var på Coldplays konsert i globen och den var verkligen underbar! Det enda som saknades var att jag skulle ha haft ståplats!
Var du och såg Coldplay i Globen??

LET'S SAVE HIPHOP!

Vill inleda med att citera en kommentar jag nylligen läste på youtube:
"You know hip-hop is dyin' when real MC's get get the respect they deserve..instead we got lollipops and songs bout money all over the sondwaves...lets save hip-hop people, lets bring that cool shit back by keepin' up the true MC's of today, like LUUUPEEE!"
(Denna kommentaren gjordes till Lupe Fiasco - Paris, Tokyo från hans album The Cool som släpptes den 18 december 2007. En skön låt enligt min mening.)
Fo Sure, btw God morgon! håller faktiskt med honom lite. The true hiphop is dyin'. Nu förtiden handlar hiphop bara om nakna brudar, feta bilar och den som har mest pengar. Men det är världen vi lever i idag så det ända man kan göra är att bidra med en förändring, right? Vill man ha den där äkta hiphopen ska man leta sig tillbaka till 80-90-talet, det var väl då den var som bäst, tycker jag. Men även dagens hiphop kan tilltala mig, men jag tycker de flesta låtar börjar likna varandra allt för mycket då de förekommer mycket med att de samplar från varandra, man kan hitta hur mycker som helst på youtube. Vad tycker du? Dör hiphop? Innan jag avslutar detta inlägg tänkte jag att denna låten skulle vara passande till just detta inlägget:


Feven - 10 Budord

måndag 22 september 2008

Recension: Metallica - Death Magnetic

Bloggen "Markus Musik - En blogg om musik och livet" har gjort en bra recension av Metallicas nya skiva Death Magnetic så här får ni läsa det som han skrivit på sin blogg.

Recension

NEW FRESH & CLEAN

Hello gott folk, är en ny och glad skribent på denna bloggen som tänkte de kunde vara kul att bidra med lite mer hiphop/rap och rnb. Jag hoppas ni tar emot mig med öppen famn och jag ser fram emot att få dela med mig av den musik jag gillar att lyssna på mest. Förövrigt när jag inte kommer att sitta här och skriva har jag en egen blogg som är lite mer privat och där jag redan skapat mig ett musik arkiv på nätet. Det här ska bli kul :) and I hope that u all will enjoy it as much as I! Ha de bäst, så ses vi snart inge, ville bara ta tillfället i akt att säga hej till er alla! :D

Och för dig som inte redan vet kan jag tipsa om att Immortal Technique ska spela i Lund den 25:e september (vilket är nu på torsdag). Biljetten kostar väl sådär runt 200 spän. Han är en artist som står mig mycket nära, gillar honom starkt! Nästan ett måste om man gillar hiphop/rap. Men nu måste jag kila. Ha de supernice!

Frida Fröjd

Frida som egentligen heter Andersson i efternamn är en 17-åring från Uddevalla som har hållit på med musik på något sätt så länge hon kan minnas. Men det var för tre år sedan som hon började producera sin egen musik. Hon går sista året på gymnasiet i Uddevalla med inriktning på musik så syssla heltid med musiken är inte möjligt. Hon kan annars sitta dagarna i ända och skriva musik medans andra dagar kan gå sämre, det beror mycket på vilket humör hon är.

Hon har spelat in mycket med rappare runt om i landet men har den senaste tiden börjat göra mer egna låtar. Hon har precis släppt en ny låt med rapparen Emilush från Landskrona som heter ”Den som söker finner svar”. Låten finns att lyssna på både på Emilush hemsida och på Fridas myspace.

Frida har inget skivkontrakt men hon slutar aldrig hoppas. Under tiden har hon haft en del spelningar runt omkring hennes trakter Uddevalla men hon vill gärna ut och spela mer.

Här är länken till Frida Fröjds My Space där det även finns mer låtar att lyssna på.

Jag gillar Fridas röst och tycker hon är en väldigt talangfull sångerska som jag hoppas når långt. Och visst har hon chansen då hon fortfarande är väldigt ung.